Våren 1999 byggde vi en anläggning för betning och elpolering av rostfritt stål. Nu slipper vi det tidskrävande och trista arbetet med att beta och polera manuellt, dessutom höjs kvalitén på våra produkter ytterligare.
Anläggningen är en av de större i Sverige. Karen har måtten, (invändigt) längd 6200 mm, bredd 2000mm och djup 2000mm. Vi klarar alltså att beta detaljer med dessa mått, vid elpolering är maxbredden 1900mm.
Betkaret innehåller salpetersyra, fluorvätesyra och är rumstempererat. Elpoleringskaret innehåller svavelsyra och fosforsyra vid ca 50°C.
Vid frågor kring Elpolering eller betning, kontakta
Pär Lindén: 0155-288702
Det är mycket tidsbesparande att kunna beta detaljer med många svetsar genom att doppa dem i ett betkar istället för att pensla på betpasta manuellt.
Likaså kan elpolering spara många arbetstimmar jämfört med polering för hand.
Det finns dock en del problem som kan uppstå och som det lönar sig att tänka på, helst redan på konstruktionsstadiet.
Det är viktigt att detaljerna antingen är helt täta eller eventuellt försedda med rejäla dräneringshål.
Det har visat sig att det är svårt att få detaljer som stativ mm helt täta.
När man svetsar tex konstruktioner med fyrkantprofiler tänker man mest på hållfasthet och inte på att svetsen skall vara tät som i ett rörsystem.
Om det så bara är en liten pora i en annars tät detalj så hinner det tränga in en hel del syra som visserligen blir utspädd vid doppet i sköljkaret men som är omöjlig att spola ur ordentligt om det inte finns någon annan öppning.
Att borra dräneringshål är dock ingen bra lösning, kunderna vet inte hur vi tänkt hänga upp detaljerna och att spola ur en massa dräneringshål tar lång tid så det blir dyrt.
Det är inte roligt om det börjar droppa syra ur en konstruktion när den står på plats, den kan förstöra mycket och är också en olycksrisk. Det är aldrig vårt fel om det har läckt in syra, kunden ansvarar för att konstruktionen är tät. Vi vill inte borra hål själva om vi ser att det läckt, vi vet ju inte var man kan borra.
Ett vanligt problem är att svetsar på små slutna utrymmen läcker, exempelvis rörhållare eller korta snuttar av klena profiler. Luften i utrymmet blir väldigt varm under svetsning och trycket högt, det blir en poff som tränger igenom smältan och lämnar en pora som syran sedan kan läcka in i. När ni svetsar såna detaljer, lämna några millimers öppning som den varma luften kan rusa ut igenom, låt svalna en liten stund och svetsa sedan igen så det blir tätt.
När man skall elpolera en detalj så måste man få in strömmen på något vis.
Vi använder grova kopparkablar med kabelskor som skruvas fast i något hål eller med en tving. Det blir en skugga där kabelskon suttit, så man försöker hitta punkter, tex baksidan eller under, för att fästa kabelskon. Den måste dras åt hårt annars blir det ett svetsmärke om det är dålig kontakt. På stora detaljer behövs flera kablar. Rördelar har ofta någon slags koppling som man kan ansluta strömmen i, om man har motsvarande kopplingshalva. Vi har hundratals olika delar, mejerikopplingar, triclamps, muffar, nipplar mm, som vi kan ansluta kabeln i.
Om ni anlitar oss för att elpolera en detalj med en ovanlig koppling, gänga, e.dyl. skicka gärna med motsvarande anslutning, eller lämna anvisningar om vilka punkter man kan ansluta strömmen i. Det är inte alltid så lätt att veta vilken sida som är upp och ner eller bak och fram.
Vill man elpolera inuti ett rör eller en burk, eller om man har en detalj med många skrymslen och vrår, då blir det svårare.
Då måste man göra en hjälpkatod som når in i det skymda utrymmet. Den måste vara isolerad från detaljen annars blir det kortslutning. Invändig elpolering blir alltså betydligt dyrare än utvändig polering.
Konsten med elpolering är att hänga upp delarna rätt, det får inte bli skuggor, man måste få i tillräckligt med ström, det får inte bli kortslutning, vätskan måste kunna rinna ur när man lyfter upp detaljerna mm. Resultatet blir oftast väldigt bra men man måste vara medveten om att allt inte blir spegelblankt av elpolering, ytan måste vara bra från början.
Efter svetsning i rostfritt stål måste man få bort oxiderna som bildats, annars angips svetsområdet av korrosion. Man doppar ned detaljerna i betkaret och låter dem ligga i ca 1 timme. Sedan doppar man i ett kar med vatten och till sist spolar man med högtrycksspruta. Då är svetsoxiderna borta och hela ytan, in och utsida, har fått ett passivskikt som skyddar mot korrosion. Om man vill ha en mycket blank yta, kan man elektrolytpolera. Detaljen sänks ned i elpoleringskaret och ansluts med grova kablar till pluspolen. På karets långsidor finns plåtar som är anslutna till minuspolen. Strömmen sätts på, upp till 12000 Ampere, under ca 5-30 min. Då sker en avverkning av de mikroskopiska topparna i ytan, som blir mycket blank.Ytfinheten är beroende av hur fin ytan var från början, eventuella slip repor går inte bort men ytan får en viss glans fastän den är grov. En fin yta går att elpolera så att den blir nästan som en spegel. Elpolering förbättrar korrosionsmotståndet ytterligare jämfört med betning.
Elpolering blir allt vanligare inom läkemedelsindustrin,där det är viktigt med släta ytor för att inte bakterier skall kunna fastna och växa till, både på insidan och utsidan av rör och apparatur. Nu börjar kraven bli lika höga även inom livsmedelsindustrin så där har man också insett fördelarna med elpolering. Rostfria detaljer för offentliga miljöer, bilar och båtar mm. passar också bra att elpolera, Allt från minsta skruv upp till trappräcken, ja allt som man vill ha blankt och vill slippa slipa och polera för hand.
Copyright © Alla rättigheter förbehållna